En kabel är ett tågvirke som oftast består av tre eller fyra medurs sammanslagna fibertrossar eller av stållinor, som tvinats samma runt en kärna av växtfibrer.

I elektro- och teletekniken betecknar kabel en isolerad ledning, t.ex. elkabeln mellan Gotland och fastlandet samt telekablarna mellan Europa och USA. Med ett annat ord kallas denna typen av kabel för kommunikationskabel eller kabel för elektronisk kommunikation.

En koaxialkabel består av en central innerledare och en koncentrisk ytterledare (i regel jordad) med mellanrummet uppfyllt av ett dielektrikum, t.ex. luft. Kabeln används mest för överföring av RF-signaler då signalerna överföres genom elektromagnetiska fält i en isolator som sitter mellan mittledaren och skärmen.

Elektricitet är en sammanfattning av samtliga fysikaliska fenomen som beror på att elektroner lämnar det yttre skalet i en atom och kan rör sig fritt eller hamnar i det yttersta skalet hos en annan atom. Redan under antiken fanns det människor som kände till vissa elektriska fenomen. Ända till slutet av 1700-talet så var det enda kända sättet att alstra elektricitet gnidning av t.ex. bärnsten. Resultatet blev då att man fick gnidnings- eller friktionselektricitet. För generering av elektricitet i större skala utnyttjas numera andra metoder. Kontaktelektricitet uppträder vid kontakt mellan två metaller eller mellan metaller och en elektrolyt, som ligger till grund för det galvaniska elementet likväl för konstruktion av ackumulatorer och torrceller. Inducerad elektricitet uppkommer hos ledare som rör sig i ett magnetiskt fält, en princip som används i elektriska generatorer. Termoelektricitet uppstår när det ena lödstället mellan två sammanlödda metaller värms upp, piezoelektricitet uppkommer när kristaller utsätts för mekanisk deformation medan fotoelektricitet bildas när en metallyta strålas med kortvågigt ljus eller röntgenstrålar. Elektriska fenomen uppdelas för det mesta i två delar: elektrostatistik, som är läran om elektriska laddningar i vila, och elektrodynamik, som är läran om elektriska laddningar i rörelse.

Elektriska isolatorer används för att isolera strömförande ledare från omgivningen. Isolatorer kan bl.a. tillverkas av glas, porslin, plast, glimmer och papper. I en högspänningsöverföring används oftast isolatorer av porslin, som har hög elektrisk och mekanisk hållfasthet. I elektriska kablar används för det mesta plast, gummi eller i förekommande fall papper som isolatorer, medan tråd som används i transformatorer och motorlindningar med bomulls- eller silketråd. Isolationen i transformatorer eller andra elektriska apparater för högre spänningar kan förbättras genom att hela apparaten sänks ned i en isolerande transformatorolja. Elektriska ledare är ämnen som elektriska laddningar kan transporteras i. Om man lägger på en elektrisk spänning, flyter ström genom ledaren. I metaller sker transporten Genom fritt rörliga elektroner. I halvledare såsom, kol, kisel och germanium, sker den antingen genom negativa elektroner eller genom positiva ”hål”, som man kan åstadkomma genom att blanda in mindre mängder av främmande atomer i kristallen. Då ett sådant hål, där en elektron saknas, fylls med en elektron från en grannatom uppstår ett nytt hål o.s.v. Håler rör sig fram genom materialet , och detta motsvarar rörelse av en positiv laddning. I en elektrolyt sker transporten med hjälp av joner, vilket innebär att materia förflyttas och att elektrolyten sönderdelas kemiskt.

Elektriska installationer eller elinstallationer innebär en inmontering av elektriska anläggningar. Dessar arbeten regleras av många lagar och förordningar. För alla större arbeten krävs Installationsbehörighet, men innefattar ej utbyte av lamphållare, strömställare, uttagsorgan och andra liknande apparater, utbyte av proppar, smältstycken till säkringar och jämförbart förbrukningsmaterial för göras av ”alla som äger nödvändig kunskap om sådant arbete”. Däremot får man ej utan behörighet dra nya ledningar, sätta upp vägguttag eller fast ansluta belysningsarmatur, elektriska element etc. För de ”tillåtna arbetena” är den som utför jobbet personligt ansvarig.

En elektrisk kabel är en isolerad ledare som är konstruerad för att sända signaler eller elektrisk ström. En elektrisk kabel kan vara konstruerad av en eller flera ledare. En annan sorts kabel är sladd. En sladd är konstruerad med ett isoleringsmaterial som går att utsätta för repeterad böjning eller uttänjning utan att den går sönder. Ett exempel på sladd är en apparatsladd som brukas för att koppla el från eluttag till exempelvis en dator.

Elektrisk ledningsmaterial tillverkas i många olika utföranden för olika spänning, ström och miljö. Som ledare används för det mesta koppar, järn, zin, silver, guld och aluminium. Aluminium förekommer ofta som friledning, i allmänhet med inplacerad stålkärna då det gäller högspänningsöverföring. Silver och guld används främst som ytbeläggning på kopparledare och kontakter för att minska övergångsmotståndet mellan olika ledare. Ju större genomskärningsyta en ledare har, desto mer ström kan den transportera. Endast ledare med kraftig isolation kan belastas med hög spänning.

Telekommunikaton, kommer av grekiska tele ’fjärran’ och latin communicatio ’ömsesidigt utbyte’, som betyder kommunikation över stora avstånd. Det innefattar tekniker, artefakter samt tjänster för representation och överföring av meddelanden mellan sändare och mottagare på geografiskt skilda platser via trådlösa eller trådbundna fysiska medium.

Abstrakta nät Nätverk är ett begrepp som används i flera olika sammanhang. Ett nätverk är en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder som tillsammans bildar ett nät. Ibland när ordet nätverk används menas datornätverk. Datornätverk är uppbyggt av sammankopplade datorer som överför data till varandra genom ett i förväg specifikt protokoll, till exempel TCP/IP.